?!
Varför är det alltid så att man inte inser vad man har innan det är försent? Och att man alltid vill ha det man inte kan få?
Du har gjort det idag igen. Du borde fan få pris fr hur ofta du kan göra mig ledsen och känna mig så liten..Ingenting går som det ska för min del. Inget är som det borde. Allt bara försvinner mitt framför ögonen på mig och jag kan inte göra nånting för att stoppa det..Jag kan bara titta på och må mer och mer dåligt. Hur länge orkar man? När kommer kroppen säga i från? I mitt fall verkar det som om den aldrig kommer säga ifrån.. Jag ska tydligen må så här. Och det är väl bara försöka stå ut.. Jag orkar inte vara kvar här hemma längre.. Men jag vet inte vart jag ska ta vägen..Jag vill åka hem till dig men du vill inte ens prata med mig.. Vad har jag gjort för fel? Vad har jag gjort för att frtjäna det här? Jag har sagt förlåt så många gånger nu men du vill helt enkelt inte lyssna.. Kommer du nånsin kunna lita på mig igen? Jag tror inte det, för du har redan bestämt dig.. Och hur ont det än gör i mig kan jag inte göra nått för att få dig att ändra dig.. Jag har försökt så länge nu.. Men du bryr dig helt enkelt inte om nån annan än dig själv nu för tiden.. Trodde verkligen inte att du skulle göra så här mot mig.. Du var ju den som jag litade på.. Den som alltid skulle finnas där för mig.. Men vad fel jag hade.. Jag antar att jag har mig själv att skylla... Jag skulle nog inte heller lita på mig igen.. Inte efter allt jag har gjort mot dig.. Men det ska inte hända igen.. Jag är inte sån längre.. Kan du inte bara tro på vad jag säger för en gångs skull...
Alla säger fan va skönt med helg.. Jag säger: kan inte detta jävla liv ta slut nån gång?
Jag orkar inte mera.. Men jag vet inte vad jag ska göra för att det ska bli bättre... Finns det ens nått att göra?
Du har gjort det idag igen. Du borde fan få pris fr hur ofta du kan göra mig ledsen och känna mig så liten..Ingenting går som det ska för min del. Inget är som det borde. Allt bara försvinner mitt framför ögonen på mig och jag kan inte göra nånting för att stoppa det..Jag kan bara titta på och må mer och mer dåligt. Hur länge orkar man? När kommer kroppen säga i från? I mitt fall verkar det som om den aldrig kommer säga ifrån.. Jag ska tydligen må så här. Och det är väl bara försöka stå ut.. Jag orkar inte vara kvar här hemma längre.. Men jag vet inte vart jag ska ta vägen..Jag vill åka hem till dig men du vill inte ens prata med mig.. Vad har jag gjort för fel? Vad har jag gjort för att frtjäna det här? Jag har sagt förlåt så många gånger nu men du vill helt enkelt inte lyssna.. Kommer du nånsin kunna lita på mig igen? Jag tror inte det, för du har redan bestämt dig.. Och hur ont det än gör i mig kan jag inte göra nått för att få dig att ändra dig.. Jag har försökt så länge nu.. Men du bryr dig helt enkelt inte om nån annan än dig själv nu för tiden.. Trodde verkligen inte att du skulle göra så här mot mig.. Du var ju den som jag litade på.. Den som alltid skulle finnas där för mig.. Men vad fel jag hade.. Jag antar att jag har mig själv att skylla... Jag skulle nog inte heller lita på mig igen.. Inte efter allt jag har gjort mot dig.. Men det ska inte hända igen.. Jag är inte sån längre.. Kan du inte bara tro på vad jag säger för en gångs skull...
Alla säger fan va skönt med helg.. Jag säger: kan inte detta jävla liv ta slut nån gång?
Jag orkar inte mera.. Men jag vet inte vad jag ska göra för att det ska bli bättre... Finns det ens nått att göra?
Kommentarer
Trackback
